Sångövningar

Mjukt nynnande, sirener och trillar. Börja alltid här.

• Nynna på en ton ●○○Stängda läppar, ett ”mmm” som du känner i läpparna och näsan. Fyra sekunder, lugnt.
• Nynna 5-4-3-2-1 ●○○Fem toner nedåt på ”mmm”. Värmer upp utan att belasta stämbanden.
• Läpptrill – siren ●○○Läpparna surrar som en motorbåt, ljudet glider en oktav upp och tillbaka.
• ”O”-siren (oktav) ●○○Mjuk glissando upp och ner på ”o”. Binder ihop rösten i botten och i toppen.
• ”Ng”-siren (kvint) ●○○Ljudet i slutet av ”sonG”. Leder resonansen in i ”masken”.
• Mjuk 1-2-3-2-1 ●○○Tre toner upp och ner. Byt vokal: mi, me, ma.
• Twang på ”nja” ●○○Ett ljust, smalt ”nja” på de fem första skalstegen, med hållen kvint. Twang är den säkra basen för rockig kant – rösten låter vass medan halsen förblir avslappnad.
• Fem vokaler på en ton ●○○En ton och fem vokaler i rad: i, e, a, å, o – utan luckor mellan dem. Tränar jämna vokaler och legato: tonhöjd och klang ligger kvar, bara munnens form ändras.
• Suck nedåt (gäspning) ●○○Från ett högt ”haa” fritt nedåt, som en trött suck. Avslappnar struphuvudet.
• Scat-uppvärmning i swing ●○○Grundton, sekund, ters, kvint och tillbaka ner – lätt, på ”do-bi”. Swingrytm: första tonen i varje par är längre, den andra kort, som i jazz.
• Pentatonik över en bordun ●○○Pianot håller en låg bordun – tonikan en oktav ner, som en säckpipa eller en vevlira – och du sjunger durpentatoniken över den, upp till sexten och tillbaka. Du hör melodin först och sjunger den sedan ensam med bara bordunen.
• Nynna med blå ters ●○○Grundton, sekund, en liten ters som glider mjukt upp till den stora tersen, sekund och grundton – med slutna läppar. Det glidet från liten till stor ters är den ”blå tersen”, ett kännetecken för soul och R&B.
• Flow-uppvärmning ”jå” ●○○En kort rytmisk fras på några närliggande toner i mollpentatoniken, som melodisk rap. Värmer upp rösten och taktkänslan på en gång.

Renhet steg för steg. Grunden för ren sång.

• Skala med fem toner ●○○Klassikern: fem toner upp och tillbaka. Den viktigaste övningen för renhet.
• Durskala (oktav) ●●○En hel oktav upp och ner.
• Mollskala ●●○Naturlig mollskala – ett mörkare ljud, typiskt för ballader.
• Durpentatonik ●●○Fem toner som nästan alla pop-runs bygger på.
• Kromatisk (5 toner) ●●●Varje ny ton en halvton högre. Ett extremt test av renhet.
• Niotonsskala ●●●Mer än en oktav – du passerar passaggiot i båda riktningarna.
• Durskala nedåt ●○○Från oktaven och ner. Lär dig att inte sacka på låga toner.
• Mollpentatonik ●●○Mollpentatoniken upp till oktaven och tillbaka, grundskalan i R&B- och soulruns. Den lilla tersen och septimen ger den en mörkare färg än durpentatoniken.
• Bluesskala med ”blue note” ●●●Mollpentatoniken plus en sänkt kvint, ”blue note”. Tre toner med en halvtons avstånd är hjärtat i blues och soul.
• Brutna ters ●●●1-3-2-4-3-5-4-6-5... Tränar att tänka i intervall.
• Långsam legato upp till sexten ●●○De fem första stegen i durskalan, sexten hållen i tre slag och tillbaka ner till grundtonen – långsamt, på en vokal, utan luckor mellan tonerna.
• Dorisk skala i swing ●●○En mollskala med stor sext – den doriska modusen, grunden för jazzimprovisation över mollackord. Upp till oktaven och tillbaka, åttondelar i swing.
• Bebopskala nedåt ●●●Den mixolydiska skalan med en extra halvton mellan oktaven och den lilla septimen. Tack vare den hamnar septimackordets toner på de starka slagen i swing.
• Pentatonisk vals ●●○Durpentatoniken i tretakt: steg upp till sexten, tillbaka ner, sedan sjätte graden under tonikan och hem. De flesta enkla folkmelodier bygger på den här skalan – inga halvtonssteg.
• Mollpentatonik till kvinten ●○○Grundton, liten ters, kvart, kvint och tillbaka – den nedre delen av mollpentatoniken, skalan för runs i R&B, rock och blues. Litet omfång och lugnt tempo: ett bra första steg före hela skalan.
• Durpentatonik till sexten ●○○De fem tonerna i durpentatoniken – grundton, sekund, ters, kvint, sext – upp och tillbaka. En skala utan halvtonssteg som pop- och folkmelodier och enkla runs bygger på.

Språng över ackordstoner. Precision och registerbindning.

• Durtreklang 1-3-5-3-1 ●○○Det grundläggande brutna ackordet.
• 1-3-5-8-5-3-1 ●●○Ackord med oktav. Den populäraste övningen på sånglektioner.
• Molltreklang ●●○Det brutna mollackordet.
• Oktavsprång 1-8-1 ●●○Ett enda språng, men ett stort. Binder ihop registren.
• Dominantackord 1-3-5-b7-8 ●●●En liten septim mellan kvinten och oktaven – ett bluesigt ljud.
• Staccato 1-3-5-8-5-3-1 ●●○Korta, åtskilda toner. Tränar ett snabbt och exakt tonansats.
• Powerkvinter ●●○Grundtonen två gånger och kvinten, två gånger om, sedan oktaven hållen i tre slag. Samma toner som ett powerackord på gitarr.
• 1-5-8-5-1 ●●○Kvint och oktav – skelettet i varje ackord.
• Stämma ett ackord som i en kör ●●○Grundton, stor ters, kvint och oktav – varje ton lång och rak, utan vibrato. Pianot ger bara den första tonen; du stämmer resten själv, som en röst i ett körackord. Poängen räknar också med stadighet.
• ii–V–I-arpeggion ●●●Den vanligaste ackordföljden i jazz, sjungen genom sina ackordstoner: liten septim uppåt, dominant nedåt och stor septim på slutet. Åttondelar i swing.
• Sextackord i swing ●○○Grundton, ters, kvint och stor sext – ett durackord med tillagd sext, ett av de vanligaste ackorden i jazz – upp och tillbaka i swingrytm: lång–kort.
• Arpeggio till decimen 1-3-5-8-10 ●●●En durtreklang genom oktaven upp till tersen ovanför den (en decima) och tillbaka. Nästan en och en halv oktav – den svårare släktingen till arpeggiot 1-3-5-8-5-3-1.

Att träffa bestämda avstånd mellan toner.

• Intervall: stor sekund ●○○Du sjunger en ton, hoppar 2 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: stor ters ●○○Du sjunger en ton, hoppar 4 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: liten ters ●○○Du sjunger en ton, hoppar 3 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: ren kvart ●○○Du sjunger en ton, hoppar 5 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: ren kvint ●●○Du sjunger en ton, hoppar 7 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: stor sext ●●○Du sjunger en ton, hoppar 9 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: stor septim ●●●Du sjunger en ton, hoppar 11 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervall: oktav ●●●Du sjunger en ton, hoppar 12 halvtoner uppåt och kommer tillbaka.
• Intervallmix 1-3-1-5-1-8-1 ●●●Allt större språng från samma grundton.
• Oktavsprång med stark topp ●●●Ett oktavsprång och en hållen topp, sedan en ny start på den höga tonen och en väg ner genom mollpentatoniska toner till grundtonen.
• Intervall från tonikan, utan piano ●●○Pianot ger bara den första tonen. Från tonikan sjunger du själv en sekund, ters, kvart och kvint och återvänder till tonikan varje gång – som i solfège.
• Stora intervall, utan piano ●●●Språng över durskalan, om vartannat: kvint, ters, sext, kvart, septim och oktav. Du hör bara den första tonen – renhet utan hjälp, som i en a cappella-kör.
• Språng på ”och” i swing ●●○Från tonikan ett språng på en stor ters, en stor sext och en liten septim – varje gång kommer den höga tonen in på den korta åttondelen före slaget och bär över. En typisk jazzansats.
• Harmoni en ters över ●●○Först spelar pianot din stämma, sedan spelar det melodin medan du sjunger en andra stämma över den – en ters högre, steg för steg. Det är den höga harmonin i folkmusik och country.
• Harmoni i sexter ●●●Pianot spelar melodin högt medan du sjunger en andra stämma under den – en sext lägre, parallellt, steg för steg. Stora och små sexter alternerar, som i en folkduett.

Rösten i toppen utan att forcera. Kraftfulla, långa höga toner som i stora popkörer.

• ”Nej” 1-3-5-8-5-3-1 (mix) ●●○Ett nasalt, frackt NEJ. Ställer in rösten i mix – toppen utan skrik och utan falsett.
• ”Gi” 1-5-8-5-1 (stämbandsslutning) ●●○Ett hårt ”g” sluter stämbanden, ”i” håller klangen tunn. Höga toner utan luft i tonen.
• ”Mum” 8-5-3-1 (uppifrån och ner) ●●○Börja i toppen och kom ner. Lär dig att ta med toppens lätthet ner i botten.
• ”Vi”-siren genom passaggiot ●●○Den smala vokalen ”i” hjälper dig att ta dig genom röstens ”brytning” (E4–G4 för män) utan en knäck.
• Belting: lång ton på ”e” ●●●En stark, ljus, öppen ton på ”e” (som i ”sten”). Fyra jämna sekunder, högt upp.
• Messa di voce på en hög ton ●●●Svagt → starkt → svagt på en hög ton. Så bygger stora popkörer upp spänning.
• Flip till falsett 1-8-1 på ”o” ●●○Den låga tonen i bröströst, den höga i lätt falsett, och tillbaka ner. Ett kännetecken för akustisk pop.
• Falsett: lång hög ”o” ●●○En lätt, luftig falsett på ”o” ovanför ditt bröströstläge.
• Språng 1-5-8 med hållen topp ●●●Två språng uppåt och tre sekunder på toppen. En känslosam ”utlösning” som i en refräng.
• Legit: rund ”å” högt upp ●●○En lång ton i den övre delen av ditt omfång på en rund ”å”: lätt, med öppen hals, som i en klassisk musikalballad.
• Legit: legatoarpeggio ”må” ●●○Ett arpeggio 1-3-5-8 upp och tillbaka, bundet i legato. En rund, lugn klang i stället för stark belting.
• Belting: ”hej”-rop ●●●En kort uppåtgående run och ett hållet ”hej” högt upp, som ett rop från en musikalscen, men på sunt stöd.
• Belting och legit på tur ●●●Samma korta mönster en gång i belting på ett ljust ”e”, en gång i legit på ett runt ”å”. Lär dig att byta färg på samma tonhöjd.
• Registerbyte i en fras ●●●Ett arpeggio över mer än en oktav på ”ja”: från botten genom brytningen till toppen och tillbaka, utan paus och utan skarv.
• Falsettflip i en run ●●●En stigning uppåt, en lätt flip till falsett på oktaven och sedan en pentatonisk run tillbaka ner i bröströst.
• Jodelflips till falsett ●●○Snabba flips mellan bröströst och falsett: från botten en sext upp i falsett, tillbaka till tersen i bröströst, upp till oktaven och ner. Den hörbara brytningen är poängen här – det är countryjodlingen.
• Stigning till en lång stark ton ●●○Tre steg uppåt i mollpentatoniken och en lång, stark ton på kvinten i övre halvan av ditt omfång – ett typiskt slut på en rockfras.
• Stark ton utan vacklan ●●●En lång, stark ton i den övre halvan av ditt omfång, hållen rakt – utan vibrato och utan att tonhöjden driver. Poängen räknar också med stadighet.
• Twang-accenter på ”hej” ●●○Två korta, accentuerade ”hej” på kvinten, sedan ett snabbt dubbelslag via kvarten och den lilla septimen och en hållen ton. Säker rockkant: ljus twang i stället för skrik.
• Oktav upp i huvudröst ●●○En treklang upp till oktaven med hållen topp, sedan nedför skalan – lätt, på ett runt ”o”. Utökar ditt omfång uppåt utan att pressa upp tung bröströst.
• Swingbluesrad i mix ●●○Mollpentatoniken i swingrytm upp till den lilla septimen, hållen i två slag, sedan tillbaka ner till grundtonen – i den övre halvan av ditt omfång. Så låter en bluesig jazzrad i mixröst.
• Swingstigning till en hög ton ●●●Ett sextackord i swing leder upp till oktaven, hållen i tre slag, sedan ner via den lilla septimen till kvinten – som slutet på en storbandsrefräng, i den övre halvan av ditt omfång.
• High lonesome – rak ton ●●●Durpentatoniken upp till sexten, hållen i fyra slag, och tillbaka – i den övre halvan av ditt omfång, i rak ton utan vibrato. Det är det höga, ensamma ljudet i bluegrass och country. Poängen räknar också med hur stadig den långa tonen är.
• Hög hook utan vibrato ●●●En refrängrad i den övre delen av ditt omfång på mollpentatoniken, sjungen i ren rak ton – ljudet i melodiska raphooks. Ingen autotune här: tonhöjden måste vara din egen.

Pentatonik, runs, ornament och scoops.

• Pentatonisk run nedåt 8-6-5-3-2-1 ●●○Den vanligaste runen i pop – från oktaven snabbt nedför pentatoniken.
• Pentatonisk run uppåt ●●○En uppåtgående run som slutar på en lång oktav.
• Bluesrun (mollpentatonik) ●●●En mörkare R&B-version av runen. Septim och liten ters.
• Dubbelslag 5-6-5-3-1 ●●○Den klassiska pop-”ornamentiken” i slutet av en fras.
• Mordent 1-2-1 och 1-7-1 ●●●En snabb ”beröring” av grannstonen och tillbaka. Övre och undre mordent.
• Pop-scoop (glid in i tonen) ●●○Ett kort, medvetet glid underifrån in i måltonen. Det ska vara en effekt, inte en ovana.
• Lång run 8-7-6-5-4-3-2-1 ●●●Hela skalan nedåt i snabbt tempo.
• Rytmisk pentatonisk fras ●●○En kort fras med synkoper – som en rad i en låt.
• Run i grupper om tre ●●●Mollpentatoniken nedåt i grupper om tre toner, där varje grupp börjar ett steg lägre. Så byggs längre R&B-runs.
• Gospelrun med dubbelslag ●●●En run från oktaven nedför mollpentatoniken, med två dubbelslag på vägen. En typisk gospel- och soulornamentik.
• Synkoperad groove ●●○En kort fras full av synkoper: toner kommer mellan slagen och bär över pulsen. Tränar rytm och avslappnad R&B-frasering.
• Fall-off i slutet av en fras ●●○En hållen ton, sedan ett glid nedåt på slutet – ”fall-off”, ett vanligt sätt att avsluta en fras i soul.
• Riff i slutet av en fras ●●○En fras som slutar med ett kort riff: efter den hållna tonen några snabba pentatoniska toner och tillbaka till grundtonen.
• Glid upp i en stark ton ●●○Tre korta glid underifrån in i allt högre toner, vart och ett som slutar i ett långt, starkt håll. Ett medvetet rocksätt att ta sig in i tonen, inte ett oavsiktligt uppdragande.
• Portamento – glid mellan toner ●●○En kvint upp och tillbaka, men i stället för ett språng – ett medvetet, mjukt glid genom varje tonhöjd emellan. Ett klassiskt uttrycksmedel som binder ihop toner utan att smeta ut dem.
• Lick med fråga och svar – ny varje gång ●●○Pianot spelar en kort, slumpmässig fras ur bluesskalan i swing och du sjunger tillbaka den – som att växla fraser med ett band. Varje repetition är en ny lick, så du kan inte lära dig den utantill.
• Countryglid och gråten ●●○Klassiska countryornament: ett glid upp till tonikan, ett glid in i tersen och ”gråten” – ett fall till kvinten från sexten ovanför, som en klump i rösten. Sedan en lugn vandring ner till tonikan.
• Skalrun till slutnoten ●●○Slutet på en fras – ters, sekund, grundton – sedan en snabb durskalerun genom hela oktaven till en hållen topp. Ett klassiskt slut på ett musikalnummer: sista tonen högst upp.
• Ad-libs ●●○En kort fras följd av två ad-libs: ett ”jä” en oktav högre som faller en kvart, och ett lägre ”ej” som glider ner till grundtonen – som de små inskotten bakom en huvudsång.

Stöd, stabilitet, messa di voce, vibrato.

• Lång ton 6 s ●○○Håll en ton stadigt i 6 sekunder.
• Lång ton 10 s ●●○Tio sekunder utan att vackla och utan att sacka.
• Lång ton 15 s ●●●Femton sekunder. Nivån på en stor balladrefräng.
• Stabilitet: 3 långa toner ●●○Tre ackordstoner, 4 sekunder var, med ett andetag mellan dem.
• Messa di voce (svagt → starkt → svagt) ●●○Crescendo till mitten, sedan decrescendo. Tonhöjden ligger kvar.
• Lång fras på ett andetag (12 s) ●●●Elva legatotoner på ett andetag. Fraser i popballader är ibland längre.
• Crescendo på en lång ton ●●○Åtta sekunder på en ton från svagt till starkt, som sluttonen i ett shownummer. Både tonhöjd och en jämn volymökning räknas.
• Tre fraser, snabba andetag ●●○Tre mollpentatoniska fraser i rad, med korta pauser för andning; den sista når oktaven. Bygger uthållighet för långa rockpartier.
• Tidtagen ”sss”-fräsning ●○○Släpp ut luft på ”sss” så länge du kan. Vi mäter sekunder. Mål: 30+.
• Vibrato på en lång ton ●●●Börja rakt, släpp efter en sekund in en naturlig våg. Vi mäter frekvens (mål 5–7 Hz) och djup.
• Rak ton utan vibrato ●●○Motsatsen till vibrato: en helt rak, orörlig ton. Poppens ”raka ton”.
• Vibrato bara i slutet av tonen ●●●En lång ton: rak under det mesta av den (cirka 60 %), med vibrato bara i slutet – så som en jazzballad avslutar en fras. Vi mäter båda: den raka starten och vaklandet i slutet (mål 5–7 Hz).
• Lång folkfras utan vibrato ●○○En originalfras i stil med en folkvisa, på pentatoniken, allt på ett andetag. Rak ton, inget vibrato – som i akustisk sång. Poängen räknar också med hur stadiga de långa tonerna är.
• Soulfras på ett andetag ●●●En lång fras på mollpentatoniken som slutar med ett kort riff, allt på ett andetag. Lär dig att fördela luften så att det räcker till både utsmyckningen och den sista långa tonen.
• Legatolinje på ett andetag ●○○Fem steg uppåt i durskalan i långa toner, kvinten hållen i fyra slag och en snabbare väg ner – hela frasen på ett andetag, utan luckor mellan tonerna. Ett första steg mot långa, jämna klassiska fraser.
• Fyra takter på ett andetag ●●●Oavbrutet flow i åttondelar i fyra takter utan paus, med en lång ton som avslutning. Lär dig att fördela luften över en lång vers.

Snabba skalor och melismer. Precision i tempo.

• Snabb skala med fem toner ●●○Samma skala som i grunderna, dubbelt så snabbt.
• Snabb 1-3-5-8-5-3-1 ●●○Arpeggio i åttondelar.
• Drill 1-2-1-2-1-2-1 ●●●Ett snabbt växlande mellan två toner.
• Melisma 1-2-3-2-1-2-3-2-1 ●●●Nio toner på en vokal.
• Snabb oktavskala ●●●En hel oktav i åttondelar.
• Snabb diktion ”ta ka di mi” ●●○Snabba stavelser på några närliggande toner: diktionsträning som en låt med snabb text.
• Diktion på ett arpeggio ”pa ta ka la” ●●●Snabba stavelser på ett arpeggio upp till oktaven och tillbaka. Skarpa konsonanter, men varje ton ren.
• Omringa en ton – kromatisk inflygning ●●●Du närmar dig tonikan, tersen och kvinten från båda hållen: ett skalsteg uppifrån, en halvton underifrån. Det här är enclosure, en kromatisk figur som bebop-linjer bygger på.
• Triolflow ●●○Fyra trioler på mollpentatoniken – tre stavelser per slag, den melodiska rapens signaturrytm – sedan en lång ton att landa på.
• Flowbyte: åttondelar och trioler ●●●En fras, två rytmer: först åttondelar (”ta ka”), trioler i mitten (”ta ki ta”), åttondelar igen på slutet. Så byter en rappare flow i en vers utan att tappa takten.

Hör det och upprepa det. Inga toner visas.

• Upprepa tonen ●○○Du hör en ton och upprepar den. Tonen avslöjas först efter ditt svar.
• Upprepa intervallet ●●○Två toner – upprepa båda.
• Upprepa 3 toner ●●○En kort slumpmässig melodi med tre toner.
• Upprepa 5 toner ●●●Fem slumpmässiga toner ur skalan.
• Upprepa ackordet (brutet) ●●○En slumpmässig dur- eller molltreklang. Känn igen den och upprepa den.
• Läsa en melodi från rullen ●●○Fem toner ur durskalan, en ny melodi varje gång. Du hör bara den första tonen – resten läser du från pianorullen, som ur noter.

Sånger och originalfraser i många stilar. Sjung med text.

• Are You Sleeping (Frère Jacques) ●○○En enkel, välkänd melodi. En uppvärmning med text.
• Twinkle Twinkle Little Star ●○○Ett kvintsprång i början, sedan en vandring nedför skalan.
• Ode to Joy (Beethoven) ●○○Temat ur den nionde symfonin. Bara sekunder – ett steg-för-steg-test av renhet.
• Happy Birthday ●○○Ett oktavsprång i tredje frasen. En klassisk fälla.
• Jingle Bells (refräng) ●○○Rytmisk, repetitiv. Tränar att hålla samma ton.
• Silent Night ●●○Stort omfång (1,5 oktaver) och långa toner. En ballad i sin renaste form.
• Amazing Grace ●●○Pentatonik i praktiken. Melismer på ”zing”, ”a”, ”was”, ”but”.
• When the Saints Go Marching In ●●○Energisk, med långa toner i slutet av fraserna.
• Popfras: akustisk vers ●●○En originalfras i stil med akustiska verser: lågt register, mollpentatonik, talrytm.
• Popfras: refräng med hög ton ●●●En originalrefräng: ett språng till oktaven som hålls i 3 slag. Två gånger.
• Popfras: falsettkrok ●●○En originalkrok: två gånger upp i falsett och ner längs pentatoniken.
• Popfras: belting ●●●En originalfras: en uppåtgående run 5-7-9 och en fyra sekunder lång belt på oktaven.
• Showlåtsfras ●●○En originalfras i scenstil: ett arpeggio uppåt, ett kort dubbelslag och en hållen ton i toppen.
• Showfinal ●●●En original slutfras: två ansatser mot en hög ton och en lång hållen topp i slutet.
• R&B-vers ●●○En original vers i R&B-stil: synkoperad rytm, mollpentatonik och en kort run på slutet.
• Soulballad ●●●En original soulballadfras: en lugn inledning, en stigning till toppen och en melisma som avslutning.
• Rockvers ●●○En original vers i rockstil: rytmiska åttondelar på mollpentatoniken, tre rader som klättrar högre och en återgång till grundtonen.
• Rockrefräng ●●●En original rockrefräng i hymnstil: två stigningar till oktaven med en hållen topp och en väg tillbaka ner till grundtonen.
• Legato-arietta ●●○En originalfras i stil med en klassisk arietta, i tretakt: tre legatobågar, den sista med topp på oktaven och återgång till tonikan.
• Kadens som avslutar en aria ●●●En originalfras i stil med ett ariaslut: en treklang upp till en lång topp på oktaven, sedan en kadens – ett dubbelslag via nionden och en skala nedåt i åttondelar till tonikan.
• Scat – fråga och svar ●●○En original scatfras i swing: en fråga som stannar på sekunden, sedan ett svar via den lilla septimen ner till tonikan. Båda halvorna ställer den lilla och den stora tersen sida vid sida.
• Jazzballad ●●●En original långsam fras: ett ackord med stor septim, en båge via sexten, en kromatisk nedgång från den stora septimen till kvinten och ett långt slut på tonikan. Mjukt och legato.
• Oh My Darling, Clementine ●○○En amerikansk folkballad från 1800-talet i tretakt. En enkel melodi på treklangen, med punkterad rytm i varje takt – perfekt för ren intonation.
• Drunken Sailor ●○○En traditionell sjömanssång (shanty) i dorisk skala, med vers och refräng. Ett kort motiv går en hel ton ner och upp igen – lätt att komma ihåg, gjort för att sjunga tillsammans.
• Swing Low, Sweet Chariot ●○○En afroamerikansk spiritual från 1800-talet, en av rötterna till gospel och soul. Korta fraser på durpentatoniken, var och en med en lång ton på slutet.
• Korobejniki ●●○Melodin till en rysk folksång från 1800-talet (till en dikt av Nekrasov): en mollmelodi med punkterad rytm, sjungen på ”da”. Den andra, mest kända halvan kommer två gånger.
• Greensleeves ●●○En engelsk melodi från 1500-talet i moll, med ett mjukt vaggande i tretakt: versen och ”Greensleeves”-refrängen. Små melismer på ”love”, ”wrong” och ”off”.
• Danny Boy ●●○En gammal irländsk melodi med text från 1913: långa välvda fraser över en oktav och en kvint. Språnget upp till ”here” är sångens höjdpunkt.
• Habanera (Carmen) ●●○Carmens aria ur Bizets opera (1875), sjungen på ”la”. Versen glider nedåt i halvtoner över en dansrytm, med snabba utsmyckningar; sedan leder fyra korta rop in i den berömda refrängen i dur.
• Funiculì, Funiculà ●●○Den berömda refrängen till den napolitanska sången från 1880. ”Jamme, jamme” vaggar mellan två grannar i tonhöjd, sedan springer ”funiculì, funiculà” på snabbt upprepade toner upp till den höga grundtonen.
• Makin’ Whoopee ●●○En jazzstandard från 1928: refrängens två första delar. Varje rad vaggar på ett snabbt, punkterat ”an-oth-er” och landar på en lång ton; halvtoner leder upp till ”makin’ whoopee”.
• Generalmajorens sång (Piraterna i Penzance) ●●●Patter-sången ur Gilberts och Sullivans komiska opera Piraterna i Penzance (1879): en stavelse på varje snabb åttondel. Tonerna är enkla – utmaningen är tydlig diktion i hög hastighet.
• Nessun dorma (Turandot) ●●●Höjdpunkten i tenorarian ur Puccinis Turandot, från ”Dilegua, o notte!” till det avslutande ”Vincerò!”: en stigande linje, upprepade toner och en lång hög ton på slutet – placerad högt i ditt omfång.
• Countryvers ●●○En original vers i countrystil: durpentatonik, en bend från liten till stor ters och ett glid in i sista tonen. Sjungen nära talet, med lite twang.
• Tvåstämmig sång ●●●En original folksång i två stämmor. Pianot spelar först din stämma, sedan melodin, och du sjunger överstämman över den – en ters över hela vägen, som en countryduett.
• Enkel hook ●○○En kort, fängslande refräng på fyra närliggande toner i mollpentatoniken. Ett första steg in i melodisk rap: få toner, och det som räknas är ren tonhöjd och rytm.
• Triolhook ●●○En original refräng i melodisk rapstil: åttondelar på mollpentatoniken blandade med trioler, med stigning högre i andra halvan. Förenar flow med en ren melodi.
• Melodisk rapvers ●●●En original vers: åttondelar, ett plötsligt byte till trioler, en rad som kommer in på efterslaget och en ad-lib ”jä” en oktav högre som avslutning. Allt på mollpentatoniken.

Test av röstomfång, fri stämapparat.

• Test av röstomfång ●○○Hitta din lägsta och högsta bekväma ton. Ställer in omfånget för alla övningar.
• Fritt läge (stämapparat) ●○○Ingen uppgift – du ser live vad du sjunger. För improvisation och kontroll av enskilda toner.